Jump to content

Solomon Ailans

Long Wikipedia
(Nupela rot i pinis long Solomon Ailan)
Solomon Islands
Motto: "To Lead is to Serve"
Singsing: God Save Our Solomon Islands
Location of the Solomon Islands
Kapitol
(and largest city)
Honiara
9°28′S 159°49′E / 9.467°S 159.817°E / -9.467; 159.817
Tokples bilong gavman Tok Inglis
Solomon Ailans Pijin
Ethnic groups (1999) Melanesian 94.5%
Polynesian 3%
Micronesian 1.2%
other 1.1%
unspecified 0.2%
Nem bilong manmeri Solomon Islander
Gavman Constitutional monarchy and parliamentary system
 -  Monarch Elisabet II
 -  Governor General Frank Kabui
 -  Prime Minister Gordon Darcy Lilo
Independence
 -  from the United Kingdom 7 July 1978 
Hekte
 -  Olgeta 28,400 km2 (142nd)
10,965 sq mi 
 -  Wara (%) 3.2%
Manmeri
 -  2009 estimate 523,000[1] (170th)
 -  Densiti 18.1/km2 (189th)
46.9/sq mi
GDP (PPP) 2009 estimate
 -  Olgeta $1.514 billion[2] 
 -  Long wanwan manmeri $2,818[2] 
GDP (nominal) 2009 estimate
 -  Olgeta $657 million[2] 
 -  Long wanwan manmeri $1,223[2] 
HDI (2007) 0.610 (medium) (135th)
Karansi Solomon Islands dollar (SBD)
Taim hap (UTC+11)
Drives on the left
Intanet kod .sb
Telefon kod +677

Solomon Ailans i stap wanpla independan kantri wantaim planti ol ailan long Osenia i wanem i stap is long Papua Niugini na not-wes long Vanuatu na gat ples sais long 28'400 (twenti-et tausen na foa-handet) skwea kilomita. Kapitol blong em i na bikpela taun long ol i stap Honiara long Guadalcanal ailan.

Ol ailan i bin stapim long pipol ol tausen long yia. Long 1568, Spanish wokabautman, Álvaro de Mendaña, i bin nambawan European long painim em na kolim en Islas Salomón. Long 1893 Yunaitet Kingdom i mekim en blong em na teritori. Taim blong Wol Woa II Solomon Ailains i bin lukim long planti paitim namel Yunaitet Stets na Japan na bikpela pait i wokim long Guadalcanal.

Bikpela nem blong en i bin "The British Solomon Islands Protectorate", bihain em i tanim long 'Solomon Islands" tasol long 1975. Long 1976 Solomon Ailans inap lukautim blong en na independans i bin givim tupela yia bihain. Tete, Solomon Ailan i stap Constitutional Monarchy (Konstitusinal Monarki) i wantaim Kwin blong Solomon Ailans i stap Kwin Ilisabet II long Head of State (Het blong Stet). Long Praim Minista nau i stap Gordon Darcy Lilo.

Independans

[senisim | edit source]

Long ol 1950 lokal kaunsil i bin mekim bihain Wol Woa II. na wanpla nupela konstitusen i bin mekim long 1970 na ol eleksan i wokim, tasol narapla konstitusen i bin mekim long 1974. Long 1973 ol wel prais i go antap na Briten i painim em hat tru long lukautim displa nupela koloni.

Bihain independans blong Papua Niugini long Ostrelia long 1975, Solomon Ailans i bin givim lukautim yet long 1976 na independans i bin givim long 7th Julai 1978. Nambawan Praim Minista oltaim i bin Sir Peter Kenilorea. Solomon Ailans i nogat lusim Royalti blong Ingland.

Long Septemba 2012, Duke na Duchess long Chambridge (Duk na Dases long Kaimbris) i go lukim ol ailan long makim namba 60 yia bihain Ilisabet i tanim long Kwin.

Demographics (Ol Namba Nabaut Planti Samting)

[senisim | edit source]

Nabaut 555'000 (faiv-handet na fifti-faiv tausen) pipol i stapim long Solomon Ailans, long ol displa, nabaut 94.5% i stap Melanesian, 3% Polinesian, 1.2% Mikronesian na tupela narapla kain long en na nabaut 3'000 (tri-tausen) Chinese (pipol blong Saina).

Namba long lokal toktok blong Solomon Ailans i stap 74, long en 70 i stapim na tokim, na 4 i stap dai pinis, olsem tingim blong Ethnologue. Tok Inglis i stap tokples blong gavman, tasol nabaut 1-2% long pipol i tokim en. Lingua Franca (toktok i tokim long planti pipol, tasol nogat tokples blong gavman) i stap Pijin, wanem i stap klostu Tok Pisin.

Nabaut 10% long pipol blong Solomon Ailans i gat blonde (hapwait) gras blong het. Em i stap natif kain long samting na nogat bikos Europeans tasol bikos long samkain gene wanem i mekim displa kala gras.

Ol provins

[senisim | edit source]
Ol provins bilong Solomon Ailans
#ProvinsKapitolHekte
(km²)
Manmeri
census 1999
Manmeri
long km² (1999)
Manmeri
estimate 2009
1Central ProvinceTulagi61521,57735.124,226
2Choiseul ProvinceTaro Island3,83720,0085.224,060
3Guadalcanal Province (1)Honiara5,33660,27511.379,555
4Isabel ProvinceBuala4,13620,4214.923,209
5Makira-Ulawa ProvinceKirakira3,18831,0069.738,123
6Malaita ProvinceAuki4,225122,62029.0143,852
7Rennell and Bellona ProvinceTigoa6712,3773.52,174
8Temotu ProvinceLata89518,91221.121,190
9Western ProvinceGizo5,47562,73911.583,759
n/aCapital TerritoryHoniara2249,1072,232.178,190
 Solomon AilansHoniara28,400409,04214.4518,338

(1)Em i nogat kapitol blong em, tasol em i yusim Honiara wanem i stap kapitol blong Kapitol Teritori.

Ol referens

[senisim | edit source]
  1. Department of Economic and Social Affairs Population Division (2009). "World Population Prospects, Table A.1" (PDF). United Nations. Retrieved on 2009-03-12.
  2. 1 2 3 4 Solomon Islands. International Monetary Fund. Retrieved on 2010-04-21.